Ladda ned lärarhandledning och bokcirkelfrågor!

Nu finns det en lärarhandledning till Sjung sakta för mig! Och bokcirkelfrågor!


Låt mig teckna en liten bakgrund…



Så frågade ett gäng gulliga studenter i slutet av en kurs för många år sedan. Kursen hette alltså Skrivande och språklig variation, och hela premissen var ju att språk varierar, efter syfte, kontext, tid, ålder, plats, kön, klass OCH SÅ VIDARE.

Jag tog mig inte för pannan, jag log och svarade väl nåt om: ”DET BEROR PÅ!” Som ju är ett standardsvar, tillika internskämt i språkrådgivningskretsar. 

Det finns inte ETT rätt svar. Det beror verkligen på. Det kan finnas flera delvis korrekta svar. Det finns svar som fungerar bättre och sämre i olika sammanhang. Och ibland finns det bara fel svar, eftersom frågan borde ha ställts på ett helt annat sätt.

Men jag minns den där känslan. När jag trodde att det liksom var binärt. När jag inte vågade prata på seminarierna, för att jag var rädd att jag skulle HA FEL. Större delen av mina dagböcker från övre tonåren handlar om det: Hur ska man veta vad som är RÄTT?

Så, Bonnier Carlsen undrade om jag ville göra en lärarhandledning till Sjung sakta för mig. ”JAA”, sa jag. 

För jag har kikat på romanhandledningar förut, från olika förlag och för olika skolstadier. I synnerhet när jag undervisade på lärarutbildningen. Skönlitterära titlar kompletterade ibland den vetenskapliga litteraturen, till exempel när det gällde språklig variation.

Och nu ska jag sticka ut hakan lite, inte värna Den Goda Stämningen precis, men det får det vara värt. Många lärarhandledningar som ändå riktar sig mot gymnasienivå är så … normerande…? Eller moraliserande? Var det rätt av Ahmed att göra så? Hur skulle du ha agerat om du var Beata? Vem borde Caesar ha vänt sig till i stället? Frågorna fiskar ofta efter rätta svar, moraliskt rätta svar. Tro mig, som gymnasieelev var jag rätt så skillad på att naila de där frågorna, men vad visste jag om livet egentligen? Vad hade jag för inre kompass? 

Jag tror ändå att mina gymnasielärare slet ganska hårt med att få mig och mina klasskompisar att se fler perspektiv. Att inte fastna så hårt i en tolkning baserad på vår begränsade livserfarenhet och våra starka känslor. Jag minns i alla fall såna aha-upplevelser. 

Vi läste Lolita – och var inte eniga i våra omdömen. Delvis eftersom vi läst helt olika översättningar, insåg vi. Sån snillrik pedagogisk poäng ändå! 

Vi läste The Yellow Wallpaper. Exakt när blir hon galen? Finns det ett rätt svar på det? Nej. 

Vi läste The Handmaid’s Tale. Vad vet Offred egentligen? Vad kan hon lita på? Vad kan VI lita på av det hon säger? 

Vi läste Mot fyren och Hundra år av ensamhet, och vi lämnades aldrig, aldrig ensamma med ledande frågor som förutsatte Ett Rätt Svar. Hashtagg BLESSED alltså. 

När vi skulle ta studenten gjorde vi en tröja till vår mentor. ”Varför? Förklara! Vad tror du? Hur vet du detta? Motivera! Varför? Hur ser du det? Källa? Vad grundar du detta på?” Och så ett ” ❤️ NS3”. Vi tyckte definitivt att det var jobbigt när hon höll på, men det är ju sånt som gör en lärare älskad och inte bara omtyckt. Och att man tänker på henne med v
ärme 25 år senare.  Jag hoppas att hon tänker på oss och tröjan ibland. 

Jag vill gärna förvalta det som mina gymnasielärare skickade med mig – även om det tog ett tag för poletten att trilla ned i min tonårshjärna. Och det försöker jag göra i mitt day-job som högskolepedagogisk utvecklare på Konstfack, och nu som författare då:

Det finns sällan rätta svar. Det är perspektivens skav som är det intressanta. Språk är val, val är betydelsebärande. Dina personliga erfarenheter är absolut giltiga, men i det här rummet kollar vi bara på texten. 

Så. Den lärarhandledning jag gjort fokuserar nog främst på det där med perspektiv. Vem är Nora egentligen – för andra? Vad vet andra om henne, vad vet de inte? Vad förstår Edith? Hur skulle Agnes förklara allt det här? När fungerar tystnad som ett skydd? När fungerar den som ett svek? När är den ett tecken på osäkerhet? Omtanke? Rädsla? Makt? Motstånd? 

Jag har skrivit så här: 

”Uppmuntra oenighet – eleverna kan lista möjliga tolkningar hellre än kompromissa fram en enda.”

Nu finns den att ladda ned! Se den som en samtalspartner, 
inte som ett facit. ❤️

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fältanteckningar från mellanrummet

Kan vi prata skrivprocess?

Barnet som hatade skrivböcker